Bloggandets konst

Jag kan inte blogga. Ett faktum som upptagit mina tankar hela dagen. Jag vet inte riktigt vad det är för stackars rader jag tvingar er att läsa, men det är då rakt inte något som liknar bloggande. Men, tänker jag, det finns så oerhört många bloggare idag. Så många som måste berätta vad de gjort under dagen. Och många är såklart intressanta att läsa, framför allt sina vänner bloggar, för de innehåller alla de där interna skämten och man känner igen sig.

Men mina dagar är inte så intressanta att de skulle attrahera en utomstående läsare. Så jag skriver ned mina tankar i stället. Alla saker man går omkring och grubblar på hela tiden. Man kan säga att jag är en filosof med blogg. Hoppas att jag kan få någon att förstå mina slingriga tankebanor, och kanske ge någon en ledtråd till sina egna gåtfulla tankar.

Jag vet inte alltid vad jag ska skriva när jag loggar in. Men så fort jag ser den vita ytan och raderna av bokstäver på tangentbordet kommer det liksom till mig.

Ja, de var väl vad jag hade att dela med mig av dag.

Hoppas att det blir fest ikväll, för då ska jag ha kul:)


"Önskar att du vore här med din lugnande röst. Jag behöver din ton för att få mina känslor att sluta skära så falskt. Önskar du vore här med dina mjuka händer. Jag behöver ha mina händer i dina för att få dem att sluta skaka. Jag önskar du vore här och inte så långt bort i evigheten. Jag behöver din närvaro för att stanna. För att sluta snurra. Jag behöver din existens för att veta att jag är. Jag önskar du vore här, jag önskar du fanns till."

Kärlek

Kitte